3 sociala medier senare…

När jag först fick reda på hur det stod till med min väninna kändes det som om varje krigargen i min kropp slog fullständig bakut. Varje maoricell i mitt blod bara skrek. Det enda ordet som existerade var nej. Nej.

När jag hade skrivit mitt tidigare blogginlägg om min väninna så ringde jag henne och informerade om vad jag hade gjort. Jag ringde sedan hennes söner och kollade att det var okej att lägga upp på facebook då jag har dem som vänner och de skulle se allt och till slut ringde jag hennes syster och checkade av…

Er respons har varit överväldigande. Grät, grinade och skrattade om vart annat igår. Det gick så fort och jag fick så mycket respons att jag har inte hunnit med att samla allt. Er omtanke, era fina kommentarer och tankar betyder så oerhört mycket för oss alla.

Jag tänker fylla min väninnas hem med blommor, böcker, musik och filmer. Från golv till tak. Jag tänker se till att vår fantastiska värld finns tillgänglig för henne inom en arms räckhåll, ett klick bort. Jag är vädur och vårt motto är jag är men nu är det jag gör. Tack vare er.

Tack. Ni är alla en soluppgång i fullständigt mörker.

Kia hora te marino, kia whakapapa pounamu te moana,
Kia tere karohirohi i mua i tou huarahi.

May calm be spread around you, may the sea glisten like greenstone and the shimmer of summer dance across your path

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s